Händer inte mycket just nu, därför inga uppdateringar.
Men tror inte det är så många som är här inne o läser ändå så ^^

Göteborg var underbart, shopping, Liseberg, go-kart, Borås djurpark, Pier Pressure och helt otroligt underbara människor. Tror ärligt att det var bästa veckan i mitt liv, iaf en av dom bästa.

Väl hemma så känns allt tomt. Finns inget bättre ord. Har inga rutiner, träffar inget folk, saknar min klass som uppenbarligen inte saknar mig om man dömer av den fina komentaren jag fick på mitt lilla farväl-inlägg till dem.
Försöker komma ihåg varför jag älskar mina hundar så mycket, men det går trögt. Visst dom är underbara, och jag får så jävla dåligt samvete bara av att tänka tanken, men det finns en del av mig som skulle byta dom mot det livet utan att blinka.
Träffade mina underbara pojkar idag iaf, då fick jag tillbaka en anledning till att inte vilja flytta. Fy vad jag kommer sakna dom små buspojkarna!

Tror att föräldrarna tror jag är deprimerad, mamma beter sig synnerligen udda och leker tagen i tv-soffan. Känns faktiskt konstigt att känna sig så tom dock :S
Det kanske är därför jag intalar mig själv att det gör så ont att sakna dig.
"Guess I'd rather hurt than feel nothing at all."
Visst jag saknar dig, och kommer alltid hoppas, men jag överlever. Du är bara en anledning till att jag ska få vara för mig själv, och ligga och halvsova med tv:n på hela nätterna. för jag inte kan somna i en tom säng.



Visst vill man bara lägga sig och dö ibland?