Står och låtsas inte se att du står precis brevid

Är frustrerad och rastlös. Arg. Vill ut och springa. Bort. Men min stackars lilla hund är helt död, och mörkret börjar falla.. Fan ta min dumma jävla rädsla. Fan ta gångbanor.
Och fan ta den där förbannade killen för två år sen.

Blir en dusch nu, försöka lugna ner mig lite. Blir väl Vänner hela natten om jag inte lyckas.



Jag ger upp.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: